Vad betyder prokrastinering eller uppskjutande beteende? Varför blir det så även när det oftast inte är logiskt och till och med går emot det vi vill uppnå?
Prokrastinering eller uppskjutande av saker som man ska eller vill göra men inte kommer sig för att sätta igång med, är sällan ett särskilt hjälpsamt beteende, men brukar i de flesta fall inte ge några större negativa konsekvenser. Det som däremot kan upplevas besvärande är den stress och oro som är förknippat med att förhala en uppgift, något som också är den vanligaste anledningen till att människor önskar få rätsida med sin prokrastinering.
Timothy Pychyl är en amerikansk psykologiprofessor som studerat prokrastinering i över 19 år. Hans studier har visat att det som i huvudsak driver prokrastinering, är inte att undvika att jobba. Det är att undvika stress. Prokrastinering är ”en undermedveten önskan om att må bra just nu”, så att du kan få lite stresslindring.
När du undviker något som känns svårt, får du en känsla av lättnad. Och när du gör något du tycker om, får du ett kortvarigt dopaminpåslag. Ju oftare du prokrastinerar, desto mer sannolikt är det att du upprepar beteendet. Medan du får en liten lättnadskänsla, kommer det arbete du undviker att byggas upp över tiden och skapa mer stress i ditt liv. Med andra ord, du skapar en ond cirkel som blir svår att ta dig ur.
Kom ihåg att när vi byter ut svåra uppgifter mot att göra något lättare, blir vi tillfälligt gladare och får en känsla av kontroll.
För personer som regelbundet förhalar sina aktiviteter kan beteendet även påverka ens sinnesstämning, och ny forskning pekar på att det kan påverka vår benägenhet till oro och ältande.
Personer som ofta ägnar sig åt prokrastinering har lättare att fastna i negativa tankemönster som rör deras förmåga att ta itu med uppgifter, vilket i sin tur leder till ännu mer uppskjutande.
Så, vad kan man göra åt detta.
Forskningen visar tydligt att det mest effektiva är: du måste förlåta dig själv för att du prokrastinerar. Dessutom, en del av problemet för de som prokrastinerar är just att de är alldeles för hårda mot sig själva från början.
Självmedkänsla är därför en viktig förmåga vilket innebär att kunna stötta sig själv i motgångar istället för att reagera med hård inre kritik eller kräva av sig själv att vara perfekt i alla lägen.
Överdriven självkritik står i vägen för människors välbefinnande. Självkritik aktiverar vårt kamp-flyktsystem, medan självmedkänsla, self-compassion, sätter igång systemet för samhörighet och tillit. Därför kan självmedkänsla rå på djup skam, bryta tendensen att fastna i negativa tankar om sin egen person och få oss att prestera bättre än om vi försöker piska oss själva till resultat.
Har du bra strategier för att inte prokrastinera uppgifter som skapar stress och oro?
Här kommer några konkreta Tips:
1. Bedöm arbetsuppgifter
– Svårighetsgrad
– Identifiera vinsterna med genomförande av arbetsuppgiften
– Identifiera ev konsekvenser
– Tidsåtgång
2. Skapa mindre delmål för att hantera hela arbetsuppgiften
3. Identifiera hinder/distraktioner (skapa rätt förutsättningar såväl fysisk miljö som sinnesstämning för att hålla full fokus och minimera all form av distraktioner)
4. Prioritera och välj arbetsuppgift (finns olika tekniker som lyfter fram fördelarna med att börja med den svåraste alternativt lättaste arbetsgift först. Du avgör själv vad som funkar för dig)
5. Tro på dig själv, din förmåga och döm inte dig själv för hårt
6. Gå till handling – ACTION!
Låt alla positiva känslor och vinster av produktivitet bli den ledande motivationskraften som för dig framåt i arbete!
Tveka inte att kontakta oss för att bolla idéer på hur du skulle kunna jobba mer effektivt och produktivt för att nå ett mer glädjefyllt och hållbart arbetssätt.
